Inte alltid självklart, vad som är "solidaritet".

Det är inte alltid självklart, vad som är ”solidaritet med de svaga”. Ett par artiklar illustrerar denna tanke.

Politik som anpassning till egenintresset

Länk: http://www.st.nu/asikter/debatt.php?action=visa_artikel&id=588367
Genmäle, Länk: http://www.st.nu/asikter/debatt.php?action=visa_artikel&id=589950

Replik på genmäle (länk saknas):

Svar till Hans Stenberg

I ett inlägg den 7/10 ”Det handlar om solidaritet” bemöter Hans Stenberg (s) min artikel den 2/10, där jag kritiserar gängse svensk politisk debatt om sociala frågor. Det är riktigt att jag kritiserar socialdemokrater för ensidig koncentration på hushållsekonomiska kalkyler. Min kritik riktar sig emellertid också mot de borgerliga motståndare, som också nöjer sig med att fortsätta debatten med samma ensidiga argumentation.

Hans Stenberg försvarar systemet med argumentation om vikten av att hålla en principlinje för ett försäkringssystem. I sitt svar till mig utelämnar han emellertid förhållandet att jag hade en ännu vidare systemsyn.

Av Stenbergs svar kan man dra slutsatsen att han anser att vuxna människor, som kan överblicka konsekvenserna av sina handlingar, inte ens försäkringsvägen skall behöva betala för alla de risker, som deras handlande för med sig. Anser han samtidigt att förskolebarn skall löpa risker att bli skadeståndsskyldiga för konsekvenser av handlingar i oförstånd? Är det rimligt att prioritera det allmännas skydd på detta sätt?

Bertil Lindström (m)

Att sörja för sin ålderdom

Länk: http://www.st.nu/asikter/debatt.php?action=visa_artikel&id=636484